Åsa Haglund

Känner mig nedtryckt i skorna. Jag brukar kunna skratta bort det som oroar mig, men nu är det helt omöjligt att få mungiporna att peka uppåt. Varför låter jag mig påverkas? Hur mycket du än ”försöker” kommer du aldrig kunna förstå. Du kommer aldrig förstå mig.

Jag behöver något att göra. Jag behöver distraheras. Klagandet måste få ett slut.